Fettskrämds forum

elocinave · Post cellulitis Joined: 09 Jun 2006 Posts: 834

Jag menar vilka matvanor hade ni?

Jag åt egentligen ganska "sund", d.v.s. mycket grönsaker, lagom med kött, fisk ibland, lite pasta, lite ris, lite potatis, (svenskt bröd smakar ändå inte; därför har jag knappt ätit bröd de sista atta åren heller) bara smör istället för margarin, inga lightprodukter, godis ytterst sällan, dricker/drack nästan ingen alkohol, måltidsdryck är och har alltid varit vatten.

MEN i samband med mina två graviditeter började jag äta massvis med choklad, närmare sagt tonvis med Toblerone Cool

Ibland ersatte Toblerone hela min lunch Embarassed

Ibland åt jag samma mängd trots lunch.

Jag ser det fortfarande som litet "under" att jag inte rullade runt utan ändå kunde hålla en någorlunda normal vikt (fast med lite fettkuddar på fel ställen)

Tja, bara en liten undran från min sida Rolling Eyes

_________________
Äter LCHF för hälsans skull. Behöver varken gå upp eller ner men jag vill bli gammal i en frisk kropp Smile

Är inte svensk - risk för stavfel! Cool

hemul · Posted: Thu Oct 19, 2006 9:44 pm Post subject:

Ujujuj. Ja, först försökte jag äta fettnsålt ett antal år. Jag mådde skitdåligt. Jag tyckte det var sååå konstigt att jag blev sjukare trots att jag levde så nyttigt. Sedan i slutet på 90-talet läste jag Montignac och körde min egen variant. Senast innan LCHF åt jag jättemycket frukt och grönt, inte fettsnålt och ordentligt med kött, begränsade kolhydrater till mängd och GI. Mådde bra på det faktiskt och gick ner i vikt. Mellan de där turerna gav jag så klart upp och var bara förvirrad.

Det riktigt läskiga är hur jag åt innan eländet började. Det var nämligen inte så långt ifrån hur jag äter nu. Jag åt oftast bara två gånger om dan (hu så hemskt!). Tyckte inte jag åt så extremt mycket fett då, men som jag ser det nu när jag tänker i proportioner, så åt jag tämligen fett. Min åsikt om smörgåsar var att brödet skulle täckas med smör, även om det var Wasa Sport. Spackla igen hålen bara! Inget bröd fick synas. Lite kolhydrater. Frukt och grönt bara ibland.

Jag har faktiskt räknat. Hur jag än försöker så kommer det inte mycket över 100 g kh per dag (till vardags). Typ 2 mackor, 1-2 potatisar, en hel del mjölk, gröt ibland. Kaffebröd och godis år jag bara när jag blev bjuden. Har aldrig haft sånt hemma, blir inte sugen. Då var jag smal och frisk. Det gör mig så förbannad. Jag gick upp nästan 20 kg i samband med en akut sjukdom. Så snart jag var frisk nog satte jag förstås igång med att försöka bli av med övervikten. Jag blev bara tjockare och tjockare och klenare och klenare. Nu tänker jag att oavsett vad som orsakade den ursprungliga viktökning, så hade jag antagligen sluppit gå upp mer eller t.o.m gått ner igen om jag bara fortsatt att äta som vanligt istället för att lyssna på doktorn!

Ursäkta för ett långt inlägg, men jag har precis sista veckorna suttit och räknat på hur jag åt för länge sen och jag blir så j-a förbannad! Mad

_________________
Fiber is, literally, a load of crap that results in a weakening of the system.
Jan Kwasniewski

Léonie · Posted: Thu Oct 19, 2006 11:15 pm Post subject:

Tja, jag har haft fettskrämda föräldrar(det är de inte nu längre! De äter strikt LC/HF nu Wink

) så jag är uppväxt på minimjölk med chokldpulver, sirapslimpa, margarin, risgrynsgröt, ris, pasta, fiskpinnar, pulversåser och soppor e.t.c. Allt som var magert och skulle det vara ngt fett så var det margarin(ibland väldigt mkt margarin). Inga grönsaker och knappt ngn frukt.

Så åt jag tills jag blev runt 14-15 år. Då började jag träna på allvar och intressera mig för kost så då bytte jag direkt ut margarinet hemma till riktigt smör, började kasta ut sirapslimporna och åt fullkornsbörd, fullkornspasta e.t.c. Alltså jag började äta enligt Paulúns GI. Det var väl första nången jag lade till lite grönsaker. Lite sallad, tomat och gurka på macka. Inte mer. Fil och fullkornsflingor på morgonen. Men jag har aldrig själv varit fettskrämd.

När jag blivit ca. 13 år gammal så sa jag att jag ville ha "fetfilen" 3% men de köpte hem den magra till sig själva. När jag var ca. 18-19 år så "upptäckte" jag stenålderskosten. Fast den magra varianten och efter övertalning och bra argument så gick hela familjen över till den! Både mamma och pappa gick snabbt ner ca. 10kg var utan ansträngning! Men där tog det stopp. Och sen för knappt 7 månader sen så växlade vi till SSS-kost. Så har jag ätit med vissa avsteg sedan dess. Men jag har gått över till lite mer kolhydrater än vad SSS tillåter. Båda mina föräldrar har ca. 20kg kvar att gå ner var! Men med den här kosten så har deras värden förbättrats nå så otroligt, de är friskare än de varit på flera decennier och min pappa har tackat mig flera ggr för att jag har "räddat livet" på dem båda. Smile

Nu har jag bara min syster och hennes fästman kvar. Den stöten lägger ja in på seminariet den 3 december för jag har anmält med båda och de har lovat att komma Wink

Jösses vad mkt det blev, förlåt! Men det är min kost-livshistoria! Smile

/LO · Joined: 25 Sep 2006 Posts: 397 Location: Norrahammar

Mackor och pasta.
Jag älskar mackor, jag har ätit en på fyra veckor och den var jättegod. Men när jag inte äter bröd, så saknar jag det inte.

Jag åt mackor till frukost, mackor till fika, lunch ute, lagad mat hemma, men orkade vi inte laga mat, så blev det mackor på kvällen också.

Och lagade vi mat hemma så blev det ofta pasta med något tillbehör.

Jag har ätit en del frukt, ganska mycket grönsaker. Inte speciellt mycket godis eller snacks, vin fredag lördag (1-2 glas). Nästan aldrig läsk, däremot en del juice.

Nu ska jag gå och käka lunch. Räkor med ostsås, avokado och ägg.

/LO

skogsstjrna · Posted: Fri Oct 20, 2006 12:57 pm Post subject:

Jag är en mackätare sedan barnsben. Gillade jag inte maten tog jag mackor.
På den tiden var jag inte särskilt förtjust i potatis eller sås, och bara en del grönsaker. Så det blev kött och rätt mycket mackor.

Pasta har alltid varit en hit också, särskilt när jag började laga mat själv. Goda gräddiga såser (nu hade jag kommit förbi såsfobin).

Jag har alltid gillat att baka, främst matbröd och bullar, men även kakor till jul och så. Har annars ingen tradition att alltid ha fikabröd hemma, förutom när jag hade bakat själv och fryst in.

Godis är inget jag ätit jätteregelbundet eller ofta, men har det funnits har jag ätit. Så det har varit lite on/off.

Har som vuxen ätit mer grönsaker, men oregelbundet med frukt.

Jag har aldrig gillat margarin. Åt Lätt och lagom ett tag för att det sades att det var nyttigare, men har sedan många år återgått till Bregott och smör. Däremot har jag långa perioder valt fettsnålaste mejeriprodukterna, och emellanåt till och med smalost, även om den ofta var så dyr att det blev en normalfet ost istället. Vilken tur!

Jag skulle alltså klassa mig som f.d. HCHF-ätare, där HC bestod av bröd och pasta snarare än godis och sötsaker.

Efter att ha lagt på mig successivt under åren kulminerade det efter två barnafödslar (första barnet dog som mycket liten, en helt annan historia) och jag började på VV. Gick ned mer än 25 kg då eller kanske ännu mer, fick stjärnor på bokomslaget för varje 5 kg. Det var på den tiden då man räknade B(röd), P(rotein), G(rönsaker), M(at)F(ett) och F(rukt). B var alltså samlingsbegreppet för flertalet kolhydrater, dit räknades också potatis, ris osv.

Det var ohållbart att ligga kvar på den vikt jag nått utan att fortsätta äta så snålt som jag idogt gjort under VV-tiden, så kilona började ramla på igen.

Nästa bantningskur gjorde jag i egen regi tillsammans med min nuvarande sambo, med VV i bakhuvudet för mig och kaloriräknande i bakhuvudet för min sambo. Vi fick hjälp av xenical och av trägen cykling. Jag gick ned mycket igen, kanske 25 kg eller så, minns inte riktigt. Xenical fungerade som så att åt man för mycket fett, fick man ofelbart diarré - det var det själva medicineringen gick ut på, att lära folk Pavlov-vägen att äta fettsnålt.

Åter var samma fel att det gick inte att hålla den extremt låga energiintagsnivån i längden, så när vi var nöjda med vårt resultat började vi slacka och gled uppåt igen. Vi fortsatte dock med mycket fiber i kosten.

Efter en cykelolycka 2000 har jag ett trasigt knä, som fungerar mycket sämre när jag lagt på mig fler kilon. När jag dessutom senare fick problem med en slemsäcksinflammation i hälen insåg jag att jag måste göra något igen. Droppen blev när företaget jag jobbar på lät alla gå till förebyggande hälsovård och de hade nån enkät om ens mat- och motionsvanor, och jag gjorde det mesta 'rätt' enligt dem förutom att jag åt för lite frukt. Då började jag inse - fast inte riktigt medvetet - att något var fel i grunden på alla kostråd.

I samma veva hittade jag Lars-Eriks bok Fettskrämd, och på den vägen är det. Nu vet jag ju att när jag än en gång nått min målvikt behöver jag inte vara rädd att inte klara att hålla fast vid den, jag ligger ju inte längre på svältgränsen och kämpar... Smile

_________________
Ha en fettrik dag!