Fettskrämds forum

MatsF

Hej.
Jag är 45 år och har varit överviktig sedan jag var 20. Har försökt på alla möjliga olika sätt att gå ned. Då jag var 19 vägde jag 90kg så någonstans där borde jag väga. När jag vägde som mest för ett år sedan vägde jag 145kg.

För 4 år sedan var jag hos en kompis i USA som är personlig tränare också. Jag var där i 5 veckor och gick ned 11 kg utan någon som helst motion. Han förklarade att det jag åt var kolhydrater med väldigt lågt GI (mycket speciella spagettin, ris m.m.) samt fet fisk m.m. Det var fortfarande, inser jag nu, relativt lite fett, bortsett från fisken och en del linfrön m.m. men jag gick ned, blev piggare, mitt mörka under ögonen försvann m.m. m.m. Ända sedan dess har jag önskat komma tillbaks till det igen.
I vilket fall insåg jag till slut att jag, för att gå ned i vikt, antingen måsta åka över till honom och verkligen lära mig hur jag skall äta och träna i något halvår eller operera mig på Huddinge. Jag kände då att jag verkligen inte hade några andra valmöjligheter.

Eftersom jag inte hade möjlighet att vara borta så länge blev det operation, Gastric Banding för de som vet vad det är. Kortfattat så delar man upp magsäcken i 2 delar där den översta lilla delen skall bli min nya mycket mindre magsäck, och det lilla hålet mellan dem kan regleras "utifrån", inte av mig, men av en sköterska/läkare för att kunna reglera mängden som kommer ned. Vitsen är att man skall äta mycket mindre (ca 1 1/2 dl) varje gång man åt. Man skall då känna sig mätt, vilket aldrig jag gör. Just att känna mig mätt var definitivt en orsak till att jag kunde tänka mig att göra en sådan operation. Jag fick efteråt då jag pratade med en läkare och beklagade mig över att jag aldrig blev mätt veta att inte alla kände sig mätta när deras "nya" magsäck fylldes.

Nu till slut kommer jag till min poäng... Under alla dessa möten med läkare och sjuksköterskor på överviktsenheten nämndes aldrig någon lågkolhydrat-kost ens i förbifarten. Vi satt alltså 100-200 gravt överviktiga personer i en hörsal på Huddinge och lyssnade på läkare och sköterskor för en av de "bästa" övervikts-enheter i landet, kanske i hela Europa/Väst-världen och vi har 3 val som det pratas om:
1-Gastric Bypass
2-Gastric Banding
3-Kost-råd och stöd som dessutom skulle vara ganska omfattande (t.ex. skulle man vara hos dem varje dag i 2 veckor har jag för mig. Brydde mig inte så mycket om den eftersom jag visste vad jag ville(!))

En till viktig sak som hände någon månad efter att jag valt vilken operation jag ville göra. Jag fick möjlighet att vara med på en undersökning om jag ville. Det jag skulle göra då var att tala om ifall jag gick med på att bli lottad till någon av ovanstående operationer! Just då tänkte jag inte så mycket på det eftersom jag för min del aldrig skulle kunna tänka mig att göra den mycket mer omfattande Bypassen.
Men nu efteråt med LC i åtanke; De ville alltså se den statistiska skillnaden mellan dessa 2 operationer och för att göra det måste de ju ha en slump för vilken operation man gör.. Helt otroligt. Men ingen tanke på att undersöka andra mycket billigare och minst lika seriösa alternativ (läs LC). Det är faktiskt mer eller mindre ofattbart.

Jag hade alltså inte hört talas om denna LC-kost och tyckte naturligtvis därför att jag inte hade något annat alternativ. Hade jag vetat om den hade jag definitivt provat den. Allt måste testas innan en operation naturligtvis. Därför irriterar det mig oerhört mycket att den aldrig nämndes. Av den anledningen har jag nu massa konstiga grejor i min mage(!)

Dessutom: Det är en enormt lång kö (tycker jag i alla fall) till operationen. Det tog drygt 2 år från att de fick min remiss. På 2 års väntan skulle de t.ex. kunna ge ut en skrift typ "De som vill kan prova det här medan ni väntar, eftersom inget annat ändå fungerar på er tjockisar som har mer än 40 i BMI". De kanske inte skall skriva exakt så, men ni förstår vad jag menar.

Jag skall snart på kontroll igen och kommer säkert att ha gått ner för första gången på 9 månader, men inte tack vare dem, utan tack vare LC som jag är så oerhört tacksam för att jag hittat (trots att jag knappt hunnit börja än).

Jag är egentligen både urförbannad och närmast euforisk som ni förstår. Det är väl antagligen oerhört naivt att vara euforisk för någonting jag fortfarande nästan bara läst om, men eftersom jag försöker vara påläst och jag nu läst väldigt mycket om detta ämne är det så oerhört mycket som "faller på plats" så det känns i alla fall som att det bara måste vara rätt (antagligen inte till 100% än, men oerhört mycket mer än alla andra sätt att äta).
Jag börjar t.ex. komma ihåg att vi inte hade några speciella diskussioner hemma då jag var liten om vad man skulle äta, vi fick vårt smör och vår feta mjölk och några ens lite överviktiga barn kom jag inte ens ihåg att det fanns.

Jag har också pratat med min 80-åriga pappa och svär-mormor samt svärmor som har ännu mer att berätta om detta som jag själv glömt bort. T.ex. att vi var borta ibland hela dagarna utan att äta, men det funkade ju (än)då utan att man höll på dö av hunger. De har dessutom varit mycket klokare än jag så de dricker fortfarande vanlig mjölk, steker i smör och käkar eko-ägg.

Jag skall väl i princip se att detta fungerar, be dem ta upp "hålet" mellan magsäckarna så mycket som möjligt genom att tömma membranet på vätska och sedan låta det vara så ett tag så får jag sedan ta ställning om jag skall operera bort prylarna eller inte. Jag har ingen aning om hur svårt det kan vara eftersom jag aldrig tänkt på det som en möjlighet, jag var inställd på att ha detta hela livet. Vad gör man inte i sin desperation för att bli smal.
Men jag ser verkligen fram mot att diskutera detta med dem då jag kommer dit nästa gång. Har bara inte kommit på exakt hur ännu, för att röra om så mycket som möjligt.
_

skogsstjrna · Posted: Fri Mar 17, 2006 12:18 pm Post subject:

Jätteintressant och viktigt inlägg!

Jag har tack och lov inte hamnat i den situationen att någon operation varit aktuell, men för dem som gjort en och sedan ångrar den måste det kännas hemskt.

Mitt tips är att du borde föra en noggrann vikt-, mått- och matlogg nu innan du åker dit på kontroll, så att du svart på vitt kan visa hur din kostomläggning har fungerat för just dig. Annars kommer de kanske bara att försöka svepa undan det hela.

Misstänker dessutom att det finns vissa typer av operationer som är helt oåterkalleliga, även om din variant verkar gå att backa åtminstone till en viss del. Det vore väldigt intressant att få ta del av ditt besök hos dem, vad de säger och hur de reagerar på det du har att berätta.

Lycka till - verkligen!

wiola · Joined: 15 Mar 2006 Posts: 109 Location: Sörmland

Ja, jag vill åxå gärna veta hur det går med ditt besök hos doktorn...
_________________
ALLT ELLER INGET

MatsF · Posted: Wed Mar 22, 2006 11:40 pm Post subject:

Ja om jag har förstått saken rätt är Gastric Bypass inte reversibel för där tar de bort stora delar av magsäcken samt flyttar om lite tarmar och sånt också (näe jag kom inte ihåg exakt hur de förklarade eftersom jag visste att det var Gastric Banding jag skulle göra).

Tyvärr glömmer jag att matlogga, men jag har vägt mig och skrivit ned min vikt varje måndag sedan 1994 och magen började jag mäta för en vecka sedan.

Risken är att de försöker svepa undan det med att det är farligt då jag kommer till överviktsenheten. Det är vad jag gissar i alla fall.

yla · Mullig Joined: 19 Mar 2006 Posts: 222 Location: world

jag väntar också på svaret o du stå på dej
för mår du bra så e de ju bara att köra på
hoppas du har en vettig läkare
en o annan av dom har ju börjat vakna så Exclamation

_________________
lev idag
imorrn kan de va försent
http://www.infoom.se/blogbyn/blog.php?user=19
http://www.receptbankenskokbok.se/index.php

MatsF · Posted: Thu Mar 23, 2006 8:54 am Post subject:

Ja fast jag bryr mig egentligen inte så mycket för jag tror inte jag kan få något gehör där alls.
Så det enda jag skall se till är att be dem öppna mitt "hål" mellan magsäckarna just nu så att jag kan äta obehindrat, utan att det fastnar mat där.

Sedan skall jag naturligtvis försöka prata med dem, men där har jag ingen större tro att något kommer att hända..

skogsstjrna · Posted: Thu Mar 23, 2006 5:36 pm Post subject:

Lycka till!

Oavsett vad de tycker kan de inte gärna hindra dig från att få hålet öppnat. Men det är klart att det vore kul att få dem att öppna ögonen inför andra alternativ, särskilt med tanke på andra patienter som ännu inte gjort någon operation.

Vet du än när du ska dit?

MatsF · Posted: Tue May 02, 2006 9:22 pm Post subject:

Idag var jag där. Jag hade faktiskt ett tag tänkt mörka att jag hade börjat äta på det här sättet. Kanske skulle det gå så bra för mig att de skulle använda mig som exempel eller nåt, vad vet jag Wink

Tänkte i alla fall vänta ett tag för att se vad som hände.

Av olika skäl så ångrade jag mig.
Det här med att fylla på görs av en sköterska. Jag tror bara jag träffat läkare en gång efter operationen.
Idag var de 2 sköterskor för det var en som skulle lära sig lite om det här.

Jag sa i alla fall som det var och talade om hur jag åt, hur det kändes, allt positivt som hänt de senaste 6 veckorna sedan jag började. Talade också om att jag tycker det är för jävligt att de inte försöker med det här innan operation, och att de inte ens talar om att det finns. Jag var inte arg eller så, det är ju liksom inte deras fel.
Jag blev mycket positivt överraskad över att de blev glada för min skull, att det fungerade så bra. De frågade om en hel del detaljer och jag svarade efter bästa förmåga. Tror vi satt och pratade i ca 40 minuter om det.

Vi diskuterade också om en operation för att ta bort allting men jag sa att det får vänta något år innan vi tar den diskussionen.

Det slutade med att hon tog ut i stort sett all vätska ur min "begränsare" så att jag skall störas så lite som möjligt av det jag har inopererat. Troligen kommer jag inte att störas något alls.
I stället för att vi skulle träffas om 2 månader igen sa hon att jag fick höra av mig om jag ville komma dit igen och de önskade mig lycka till.

Det var allt som allt väldigt positivt.

hemul · Posted: Tue May 02, 2006 10:11 pm Post subject:

Vad roligt att läsa! Smile

Hur känns det nu då? Kan du börja äta normal på en gång eller måste du träna dig gradvis?
_________________
Fiber is, literally, a load of crap that results in a weakening of the system.
Jan Kwasniewski

MatsF · Posted: Tue May 02, 2006 11:33 pm Post subject:

Ja, jag tycker också att det var väldigt kul...

Nja, mitt har ju inte varit ifyllt helt utan kanske bara till 60-70% så jag har alltid kunnat äta för mycket. Eftersom jag inte heller blivit mätt av de små doserna mat så har jag ätit lite långsamt men ganska mycket totalt. Det är därför jag inte gått ner något under ca 1 år.

Men bättre lär det bli nu. Dessutom riskerar jag inte att något "fastnar" vilket är väldigt jobbigt för det måste man i princip kräkas upp.
Det brukade hända mig någon gång i månaden, men det hoppas jag att jag slipper helt nu.

hemul · Posted: Wed May 03, 2006 12:20 am Post subject:

Jag känner till det där med kräkningarna. Jag har en kompis som opererade sig för ett antal år sedan. Hon kan inte äta något med fibrer, typ lite trådigt kött. Då kräks hon. Efter operationen har hon fortsatt att gå upp och hennes diabetes II har förvärrats så numera måste hon injicera insulin. Trots det tycker hon att det var bra att hon opererade sig. Confused

Du måste berätta hur det går i fortättningen! Smile

_________________
Fiber is, literally, a load of crap that results in a weakening of the system.
Jan Kwasniewski

MatsF · Posted: Wed May 03, 2006 12:30 am Post subject:

Det skall jag verkligen göra...

yla · Mullig Joined: 19 Mar 2006 Posts: 222 Location: world

ja va bra att du blev bra bemött

o som sagt berätta hur de går för dej
_________________
lev idag
imorrn kan de va försent
http://www.infoom.se/blogbyn/blog.php?user=19
http://www.receptbankenskokbok.se/index.php

skogsstjrna · Posted: Sat May 06, 2006 12:33 am Post subject:

Mats, det här är så viktigt för alla andra där ute i din situation - kan du inte skriva en dagsjournal i det understa ämnet (Medlemmar eller vad det heter) om hur det går dag för dag efter att du varit där och fått begränsningen borttagen?

Om du känner att du orkar, förstås... Tror det kan vara jättevärdefullt för andra som vill göra som du, eller som funderar på att operera sig.

Lycka till med fortsättningen! Wink

_________________
Ha en fettrik dag!

MatsF · Posted: Tue May 09, 2006 6:30 am Post subject:

Det är klart att jag kan göra det. Jag börjar skriva en inom några dagar...